Effects of anthropogenic and natural hydrological changes on the behavior of the acidic metal discharge from acid sulfate soils in a river- and lake system in western Finland
← Takaisin| Tekijä | Toivonen, J. |
|---|---|
| Sarja | Åbo Akademi University. Väitöskirja. |
| DOI/ISBN-numero | 978-952-12-2956-5 |
| Päivämäärä | 2013 |
| Avainsanat | Acid sulfate soils, hydrological changes, lakes, metal discharge, rivers |
| Rahoitus | Svenska Litteratursällskapet i Finland: Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, Österbottens landskapsförbund, Stiftelsen för Åbo Akademi, Otto A. Malms donationsfond, Magnus Ehrnrooths stiftelse, Svenska Österbottens Kulturfond, Svensk-Österbottniska Samfundet r.f., K.H. Renlunds stiftelse, Maa -ja vesitekniikan tuki r.y., Suomen Kulttuurirahaston Etelä-Pohjanmaan rahasto, Rektor för Åbo Akademi |
| Organisaatio | Åbo Akademi University, Department of Natural Sciences, Geology and mineralogy |
| Sivut | 56 s. |
| Kieli | englanti |
| Saatavuus | Effects of anthropogenic and natural hydrological changes on the behavior of the acidic metal discharge from acid sulfate soils in a river- and lake system in western Finland |
Larsmo-Öjasjön i Österbotten skapades genom invallningar på 1960-talet pga. industrins behov av sötvatten. Sedan dess har vattenområdet drabbats av återkommande försurning och fiskdöd, och invallningen har ofta beskyllts för problemen. Avhandlingen undersöker syrabelastningen i området; bl.a. hur markanvändning, hydrologi och klimatförändringen påverkar belastningen. Konsekvenserna undersöks med fiskyngel som bioindikator, och olika miljömetoder testas och diskuteras. Ökad kunskap om försurningen hjälper oss att tillämpa effektiva miljömetoder och få förbättrad vattenkvalitet i framtiden. Den primära orsaken till den försämrade vattenkvaliteten under de senaste 40 åren är intensiv dikning av svavelrika sediment. Detta leder till oxidering av svavlet till svavelsyra och uppkomst av sura sulfatjordar. Syran löser upp mängder med toxiska metaller som spolas ut i vattendragen. Undersökningen visar att tiotusentals ton svavelsyra tillsammans med stora mängder metaller rinner till
Larsmo-Öjasjön per år från sura sulfatjordar. Åarna bidrar med mest belastning, men den sammanlagda belastningen från de otaliga dikena och bäckarna är oväntat stor. Andra potentiella källor till försurningen, t.ex. muddringar och humussyror, beräknas vara obetydliga. Syra- och metallbelastningen varierar kraftigt med hydrologin, dvs. störst belastning sker under vår- och höstflöden. En eventuell klimatförändring kan ändra på avrinningsmönstret och orsaka mera belastning vintertid. Den årligt återkommande syra- och metallbelastningen kan ofta hindra lakens förökning, vilket kan ha större långtgående konsekvenser för fiskpopulationerna än de relativt sällsynta stora surchockerna med synlig fiskdöd. För att förebygga skador på vattendragen bör man undvika att dränera svavelrika sedimenten. På redan existerande sura sulfatjordar visade sig kontroll av grundvattennivån kunna möjliggöra en effektiverad markanvändning utan märkbart ökade miljökonsekvenser.